En dag kommer den lilla pojken att bli tonåring, ung vuxen och man. Men vilken slags man/människa kommer han att bli?

Det är till stor del upp till oss som föräldrar, men också hur han längre fram i livet kommer att använda sig utav den fria viljan. Men hur fri kommer viljan vara? Är det en narcissistisk självupptagenhet: ”jag vill ha och har rätten till!” Eller självrespekt med en stor del ödmjukhet och empati?

Kommer han att orka med sin sårbarhet då det inte alltid blir som han tänkt, eller kommer maktlösheten att vara så pass frustrerande att han försöker erövra den genom aggression och manipulation?

Kommer han att kunna låta tårar rinna nedför kinderna och härbärgera den djupa känslan att kontrollen inte alltid är på han sida? Att motgångar och nederlag är en del av livet? Att förtvivlan i stunder är vår medresenär.

Hur kommer han att prata med sina kompisar om tjejer/kvinnor? Vilken syn kommer han innerst inne att ha på det andra könet? Kommer han att kunna säga: ”lägg av med det där snacket!” inför dem som går över anständighetens gränser?

Det börjar bl.a. med hur vi kommunicerar till pojkens mamma, attityden som vi har gentemot henne och andra kvinnor. Vilka slags ord frigörs från vår mun? Vilka tanke/emotionella strukturer vilar och väntar på att i handling få komma ur våra hjärnor?

Vilken slags person är vi inför honom? Vilka mänskliga speglar är vi? Hur för vi oss genom livet?

Vad lär internet honom om tjejer/kvinnor? Är hon ett sexobjekt som ska tillfredsställa lustar eller en jämlike? Pratar vi med den unga människan om det som syns på datorskärmen eller hoppas vi på den goda försynen?

I skolorna får de unga människorna lära sig samhällskunskap, natur, matematik, språk etc. Men ämnena självkännedom/impulskontroll, relationskunskap, kärlek och styrkan i att kunna stå emot härskarmetoder? Här är våra döttrar och söner utelämnade till turen att ha fantastiska föräldrar eller andra visa vuxna nära. Men om inte de sunda människorna finns där med sin närvaro…?

Skänk honom den ovärderliga gåvan av att kunna bära värderingar i hjärtat som gör honom till en stor människa: förmågan att kunna påbörja och avsluta saker/projekt. Kärlek, empati, äkta respekt (inte den tragiskt förvrängda karikatyren som vi så ofta läser om i media), stark och god vilja, konsten att vara klarsynt och fri från känslomässigt slaveri. Att kunna utrycka ilska på ett konstruktivt sätt.

Flygplanet har två vingar: intellekt och känsla. Vi behöver båda för att kunna nå höjderna ovan molnen så att vi kan se solen, skapa och röra oss mot drömmarna. Alltför många har endast den ena vingen! En del ingen alls!

Utan hopp och mening byggs frustrationens atombomber.

Finns där för honom då han söker sin ”Heliga Graal”, elixiret som ger honom autentisk styrka.

Han behöver kärlek men också gränssättning då den unga människan oftast ännu inte vet vad som är gott och vad som är destruktivt.

Barn har en inneboende och på många sätt sund ”narcissism” under den första tiden i livet, men sedan är det vår uppgift att hjälpa dem att hänga av sig denna ”dräkt”.

Krama, prata och lyssna till honom. Kraften i att kunna agera även då han är rädd. Att det är ok att känna sig ensam och vilsen. Ge exempel från ditt eget liv så att han har något att relatera till.

Högkänslig (HSP) utan att förlora sig själv i känslorna – webinar torsdagen den 29/4 klockan 21.00. Du är varmt välkommen! Följ den här länken för anmälan.

Michael Thor Larsen – relationscoach