Jag frågar mannen framför mig: ”vad har förhållandet och avslutet lärt dig?”

Svar: ”inte ett skit, förutom att det inte går att lita på människor. Särskilt inte kvinnor.”

Ett telefonsamtal några månader senare – jag: ”vad har förhållandet och avslutet lärt dig?”

Mannen:

”Jag var ovillig och orkade inte se. Stannade aldrig upp och frågade hur hon verkligen hade det. Jobbet var min egentliga romans. Vi var två som rörde oss i otakt med varandra under alldeles för lång tid och märkte inte ens det.”

Vilken skillnad detta är mot att generalisera och inte vilja se sin egen delaktighet i det som händer. Tänk om han stannat vid att ”kvinnor är inte att lita på.” Hur hade fortsättningen då sett ut?

När vi på djupet tar ansvar för våra ord och attityder, kan vi också börja se alternativen som gör oss friare. Vi upphör med att projicera ut vår egen frustration på vår f.d. och kan lära oss inför framtida förhållanden.

Det är få saker som lärt mig så mycket om mig själv som en kraschad relation. Den kontrollerande tyckaren kom fram i ljuset så att han senare kunde köpa enkelbiljett till bättre platser. Rädslan att förlora en nära gjorde mig inte alltid fullt ut ärlig. Nu när jag ser i backspegeln kan jag känna tacksamhet över att rymden på insidan vidgats.

Vad har du lärt om dig själv efter ett uppbrott?

Michael Larsen – livscoach och mental tränare