Det utspelade sig en mycket märklig dröm i mitt huvud i natt. Den handlade om att jag var ute och simmade i havet en härligt glittrande sommarmorgon. Det var alldeles lugnt och stilla. När jag var på väg upp ur vattnet förändrades allt. Kunde skymta en flagga på ett hotell en bit bort stranden. Den var röd och rörde sig långsamt i vinden. Trodde att jag fått salt i ögonen och såg fel, men det var riktigt och det fanns ett hakkors i mitten på flaggan. Blev iskall och vaknade till med ett ryck. Tankar och frågeställningar tog plats:

Vad är neutralitet egentligen för något? Är det en täckmantel för feghet och en slags ingrodd politisk korrekthet att gömma sig bakom?

Hur hade du och jag levt om inte fria franska, amerikanska, brittiska och kanadensiska unga män fullpumpade med adrenalin och rädsla rusade upp för stränderna i Normandie den 6 juni 1944? På bara ett strandparti – Omaha, dog 5000 unga amerikanska soldater under bara några få inledande timmar.

Det är en oerhörd försköning och romantisering av verkligheten att säga att våld alltid är fel. I mina ögon kan passivitet inför ondska, vara lika ont som tyrannen själv. Det är lätt att ducka, recensera och kritisera de som har en vilja att agera mot själsligt förmörkade män som t.ex. i Damaskus. Det finns en betingning hos en del att vilja ge USA skulden för allt och ”märkligt” nog handlar alla konspirationsteorier om landet i väster.

Vilken flagga hade vajat där vid havet om fler länder hade förhållit sig neutrala inför mannen med löjlig mustasch?

P.S. Ja, det var ett annat tema idag än mina vanliga, men behövde få det ur mig.

Michael Larsen – livscoach