En man sitter ensam i bilen en mörk decemberkväll. Det är första gången på länge som han har tid för att slappna av. Tankar han inte hunnit tänka kommer upp, liksom känslor han inte hunnit känna. Det intensiva och snabba livet som så många rusar runt i! Han ser i backspegeln och konstaterar att det inte finns några bilar bakom, men det han ser tillbaka på är minnen. Han frågar sig själv: ”Vad är det jag jagar? Vilka poäng är det jag försöker samla in? När ringde jag mina föräldrar senast? Har jag visat dem tillräcklig uppskattning och kärlek? Hur känner min fru sig när jag är nära? Vad ser mina barn då de tittar åt mitt håll?”

Att ställa sig själv frågor är något av det viktigaste som finns, så att vi förstå var på resan vi befinner oss. Förhållandet till den egna personen och till en partner knäcks förr eller senare om vi inte är närvarande. Jag menar inte fysisk närvarande (kroppar som vistas under samma tak och en gemensam form), utan närvarande som person. Med ord, kroppsspråk, blickar, tonläge, frågor, lyssnande, beröring…

Jag vet att en del människor av olika anledningar inte har det med sig – reflekterandet: ett inre lyssnande och seende. Som sedan barnsben fått lära sig att prestation är allt som räknas och tilldelats portioner av sanktionerad kärlek: ”Jag ska älska dig om du…”

Bestraffning genom att undanhålla ett barn kärlek ger ärr i själen. Liksom att vara kärleksfull när det passar vårt känslomässiga humör. Det berövar de små den emotionella empatin till jaget eftersom det saknas en hel vuxen att spegla sig i.

Närvaro är ett språk! En instruktionsbok över det som verkligen är betydelsefullt. Hur många fick den ”koden” med sig under de första tjugo levnadsåren?

Det är aldrig för sent att lära sig närvaro och empatisk kommunikation.

Mannen ser sig själv i backspegeln och riktar sedan blicken framåt genom vindrutan: ”Åt det hållet vill jag färdas! De här intrycken vill jag samla på mig! Jag vill att min fru och barn ska få känna sig lyckliga med mig i sin närhet. Jag vill börja tycka om mig själv. Jag vill leva utanför murarna!”

Michael Larsen – relationscoach och mental tränare

Behöver du prata med någon? Kontakta mig på michael@separation.se