När jag knutit löparskorna vet jag att det handlar om så mycket mer än bara fysisk träning:
Vinden ligger på rakt framifrån och några regnstänk studsar mot ansiktet: ”shit!” tänker jag – ”inte en sådan runda!” Ökar volymen i lurarna för att ge extra kraftinjektion. Ser havet och några få solstrålar som hittat väg genom de kompakta molnen: ja, de hittade en väg! Ljuspelare som står där och binder samman hav med himmel.
Väl framme vid vattnet är det sanden som gäller. Av med musiken så att ljuden utanför når mig: vågorna, vinden, fötterna mot det vita mjuka underlaget, en och annan mås och andningen. Påminner mig om att SE: nyanserna på himlen, vattenytan och i huvudet (ja, finns nyanser även där). Att springa i sand och uppför kullar sätter alltid igång funderingar(i alla fall inledningsvis): ”vad håller du på med? Du skall orka ta dig hemåt också.”
Vet du vad? Vi orkar alltid ta oss hem: dricksvattnet, maten, duschen och vilan väntar på oss där. Det motiverar. Alltid en plats att återvända till.
Svetten nedför ryggen och ansiktet är min pulsmätare. Det är nu när det bränner lite i benen, då lungorna inte vilar i en skön solstol, som den mentala inställningen blir vännen. När tröttheten sätter in glider gärna tvivlen upp som följeslagare bredvid: ”vad skall det här vara bra för? Är det inte bara en neurotisk jakt?” (Ja, de där tankarna tittar emellanåt fram i mitt sinne) – men vet du? Det är bara de slappa ursäkterna som försöker förföra.
Skall vi stanna och gå bara för att lite trötthet sätter in? Det är nu vi serveras den smakrika möjligheten att pressa igenom barriärerna på insidan. Fortsätta framåt även om det bränner.
Ett mjukt sviktande trädäck under fötterna ger lite extra studs. Ett alltmer glittrande hav i vänster ögonvrå flirtar med mig. Det är ett fint NU.
Din mentala inställning under träningspasset spiller oundvikligen över på alla andra områden i livet. Allt hänger samman. Allt!
Michael Larsen – relationscoach och mental tränare
Jag har bestämt mig för att börja träna taekwondo i höst! 😀 Ska bli starkare, smidigare å mentalt tuffare än nånsin 😀
me like!!! kram
Åh, är precis hemkommen efter en lång pw vid havet, lyckorusig och endorfinstinn. Så härlig hur motion, rörelse och vår mentala inställning kan förändra och påverka oss i positiv riktning i livet. Så upp och hoppa!
Ha en fin dag, och tack för en intressant blogg 🙂
Tack Boel och välkommen till bloggen:-)
Är själv påväg till nytt träningsställe…. kanske träffa lite nya människor. Mitt mål just nu är att vistas i nya miljöer så kan man få chansen att lära känna nya människor.
Precis vad jag också tänkte! Enkelt men kanske effektfullt, en liten ändring men ändå!
Vilken underbar mental bild att ha framför sig när man för en stund tappat kämparglöden och målbilden, ens egen, blivit lite suddig därborta i horisonten…
Tack Michael!
/Em
Tack själv Em:-)
Kan identifiera mig med din bild till 110%!!! När det är något jobbigt, stressen ligger som ett våtvarmt omslag eller någon håller på att dränera mig på energi – då är min löpning som balsam för själen, oavsett om jag totalt utmanar pannbenet eller bara njuter av att vara med mig själv utan andras inblandning. Utan min löpning hade jag varit totalt uppåt väggarna och ev även inlagd för utbrändhet. Tack för en fin och eftertänksam blogg!
Tack själv:-) och för att du delar med dig.
Träningen är min räddning, en lång promenad vid havet eller i skogen för att rensa tankarna när man egentligen bara vill lägga sig ner och gråta.
Eller ett hårt styrkepass när man är arg och frustrerad.
Haha, fast jag tycker det är kul att träna, så tränar när jag är glad också. Tänkte börja på yoga i höst!
Vilken bra beskrivning.. Så känner jag när jag är ute och paddlar när vinden blåser i ansiktet när det är motvind och bara paddeltagen kan få kajaken att röra sig framåt genom en våg och nästa och nästa. Så kommer tanken varför gör jag detta, kommer jag orka rundan jag tänkt mig..kunde ju paddlat åt andra hållet men det är något med att känna vinden och vattenstänk i ansiktet och ta ut sig…
Hade inte jag haft träningen så vet jag inte var jag varit idag… Innan jag började med antidepressiv medicin så kunde jag inte ta mig för något överhuvudtaget men när jag kom ovanför vattenytan så satte jag igång med träningen och den har hjälpt mig enormt mycket. Tankar och hela huvudet rensas totalt och den underbara känslan som infinner sig efteråt är magisk. Har dock mina dippar då och då men känner mig ändå starkare både psykiskt och fysiskt. Tack för en stärkande och fantastiskt bra blogg!
Ja dem känslorna som en löprunda kan ge en är fantastisk, från det tveksamma till det så härligt positiva.
Det har hjälpt mig under en tuff separation. Så mycket tankar man hinner skingra och tänka igenom även hitta lösningar på problem. Mycket känns lättare efter en runda och precis som någon beskrivit är ”balsam för själen” Det är nog en rekommendation jag varmt kan ge, kör ett träningspass med det som passar en o börja i liten skala. Då får man glädje och ork till så mycket mer och det får dig att tycka om dig själv. Tack Michael dina ord hjälper, värmer o man får så mycket insikt område sig själv och andra. CN
ja hög igenkänning på denna också. men när man är taggad och på g, förberedd med träningskläderna färdigt på och hänger på låset………då är det ju inte svårt….? Det är när du dansar och snubblar och vricker foten och har så ont så du inte tar dig uppför trappan………det är då man behöver stöd i livet, för att komma till gymmet igen, resten av kroppen kan ju tränas även om fotj…ln behöver vila……. 😉 kram på er!