Har du någon gång stått i provhytten i en klädbutik och skrikit till inombords: ”Oh shit! Är det så här jag ser ut? Vad är det där? Det har jag inte sett förut?” Tror du att det bara är kvinnor som tänker så? Nej, nej…många mäns självförtroende får sig också en smäll i de där små rummen med ”feltillverkade” speglar och ”konstig” ljussättning. De är bara det att få män skulle erkänna det. Kanske inte ens för sig själva.
Våra nära relationer är som de där speglarna – de avslöjar sådant vi helst inte vill se. Beteenden som legat och slumrat i det tysta när vi var singlar kommer plötsligt upp till ytan en bit in i den nya relationen.
Vet du vad? Jag tror det är bra. Det gäller bara ha modet att hålla kvar blicken i spegeln eftersom det ger oss möjlighet till att utvecklas som individer och par.
En hel del människor flyr förhållandet när de ser sig själva i RELATIONSSPEGELN. Det kan göra ont att se bristerna i provhytten och våra huvuden är fyllda med mentala nödutgångar.
ETT BRA FRÖHÅLLANDE GÖR OSS MER MEDVETNA. Det kan inledningsvis göra ont, men om vi känner partnerns kärlek har vi världens tillfälle.
Har du varit med om att någon kommit dig ”för nära” i ett förhållande?
Michael Larsen – livscoach
Jag upplever en version av detta just nu. Jag är min pojkväns första flickvän. Vi båda är närmare 25 år. Han har aldrig tidigare släppt in någon i sitt liv.
Detta verkar dock ställa till problem. Han blir livrädd ibland, kanske när han inser att han faktiskt släppt in någon. Och (relaterat till inlägget), han säger väldigt ofta att han aldrig gjort någon arg förut. Han har gått genom livet utan att någonsin göra en människa upprörd. Jag tycker inte det är så konstigt, eftersom han aldrig haft någon såhär nära. Men han mår jättedåligt när han tänker på det, och anser sig vara en dålig människa.
Jag som haft förhållanden tidigare, vet att man ibland gör varandra arga, och att det inte är mer med det. Man förlåter, och går vidare. Men han har väldigt svårt att förlåta sig själv när något hänt, även fast jag förlåtit honom för tusen år sedan.
Försöker få honom att förstå att det inte är någon fara, att bara för att jag blivit ledsen någon gång, betyder det inte att han är en dålig person. Men det är knepigt 🙁
Jag har lärt mig mycket om mina brister, tack vare att jag levt så nära inpå människor.
Vet inte vad mitt syfte med denna kommentar är, haha. Tycker verkligen om dina kloka ord, det ska du veta. Kramar 🙂
Förhållanden är ju en ständig process där man går igenom olika faser. Som du säger – ibland är de upp, ibland ner. Det är naturligt, men kan skrämma en del. Du verkar ha en väldigt klok och mogen syn på relationer:-) Tack för dina värmande ord – de betyder mycket för mig. Kram
Har du varit med om att någon kommit dig ”för nära” i ett förhållande?
Det är här är sådant som inte skrämmer mig. Att folk ser mig.
Däremot är jag mer skrämd utav andra.
Har ett förhållande nu som varat i sex år och jag känner att han aldrig förstår mig oavsett hur nära han kommer eller hur mycket jag ger. Han känner mig jättebra men jag har aldrig fått chansen att lära känna honom, för han släpper inte i mig. Han går hellre bakom min rygg, ljuger och bedrar.
Det kanske tar slut som det känns just nu, men för mig kom han närmast utav dom alla. Jag är ganska ung fortfarande och min sambo också.
Det är klart att det är ett problem när du känner att din partner inte släpper dig nära inpå. Har du berättat för honom hur du känner det? Om någon kommit för nära mig? Jag vill bara vara i ett förhållande om jag känner att jag vill och kan släppa någon nära. Annars känns det inte helt. Låter som om ni har en del att jobba på i er relation. Vad är viktigast för dig i ditt förhållande? Hur vill du känna dig? Michael