”Jag hade varit singel i två år när jag träffade X. Han var omtänksam, snygg, djup, intelligent på flera olika plan och jag blev väldigt attraherad. Och förälskad! Egentligen var han helt rätt för mig! Men i vanlig ordning började jag fyra månader in i förhållandet att söka fel. Jag irriterade mig på småsaker och kickade igång högljudda diskussioner. Han kom för nära mig!”

För en del människor är det mycket ”säkrare” att vara tillsammans med en partner som är kall och kontrollerande, därför att han eller hon aldrig ser oss på riktigt. Det må kännas ensamt i en sådan relation, men samtidigt slipper vi att konfronteras med sårbarhet. Vi behöver inte vara här – i relation!

Det är en känslomässig dynamik som sker i vårt omedvetna. Enligt anknytningsteorin är beskrivningen ovan ett exempel på någon som är otrygg undvikande: en människa som tycker att närhet är alldeles för ”krävande.” Ytliga relationer är mycket mer hanterbara för dessa personer.

Med en mental fjärrkontroll i handen försöker vi ”reglera” bort den andre genom at hitta brister i hans/hennes beteende, och skapa konflikter så att närheten inte blir för påtaglig. Bråk blir vår strategi för att ”zooma ut.”

Kvinnan berättar: ”Jag tar på mig kritikklänningen och agerar ut. När jag har retat mig färdigt kan jag lugnt dra mig tillbaka.”

Det omedvetna bär på starka krafter: vi längtar efter genuin närhet, men stöter bort när den blir till verklighet. I fantasin kan vi slappna av, men när mannen eller kvinnan verkligen finns där…Så provocerande!

Det är intressant vad som kan hända när vi börjar iaktta oss själva och ser vår egen ”kodning”: när vi upptäcker att våra relationsmönster kan handla om rädsla för att bli lämnad och att intimitet gör oss alldeles utsatta. Det började tidigt i livet och följer oss likt en skugga på vägen. Att stanna upp är en början!

Michael Larsen – relationscoach

Förändra dina begränsande anknytningsmönster – webinar den 18 juli kl 20.00. Du är varmt välkommen!