Det knyter sig i magen, dunkar skoningslöst runt tinningarna, från noll till hundra på ett par meningar….Du vill kanske göra verbala utfall, ropa ”Sanningen”, läxa upp och gå din väg med en hårt igenslagen dörr bakom dig.

Det kan vara ett alternativ, men frågan är om det alltid är det bästa. Vi är människor och har all rätt att få känna som vi gör i pressande och utmanande situationer, men konsten att ha is i magen är en gåva som de flesta av oss behöver utveckla. Det handlar inte om att förtrycka någonting, eller spela ut en fasad där allt verkar fint på ytan, utan om friheten att kunna välja. Det är så lätt att vara slav under känslorna. Så lätt att ångra ord som aldrig borde ha uttalats. Ett kroppsspråk som gör att det fullständigt sluter sig i partnern.

Han har just berättat något som gör henne fly förbannad och i den här stunden skulle allting kunna vara över. Några ord för mycket och ett par för starka sådana hade kunnat vara de sista raderna i deras kärleksberättelse. Men kvinnan lyckas hitta rummet på insidan med högt i tak. Hennes inre katedral. Hon förhandlar inte bort sin bort sin känsla och integritet, men ser parallellt även det genuina som finns mellan dem. Och ärligheten i mannens ögon och röst.

Amygdala, som ibland lite slarvigt kallas för reptilhjärnan, är både vår fantastiska vän, men även det lilla området som kan ställa till det rejält för oss. Gissa om många gått skilda vägar p.g.a. bristen på tillgång till större hjärnutrymme.

Ett par utsträckta händer, blickar som vilar, ett tonläge som sänker temperaturen, viljan att förstå, ett ego som backar och ett större jag som kliver fram och säger:

”Jag finns här och tänker lyssna på din emotionella verklighet utan att döma och värdera. Min kärlek till dig är starkare än impulsen som är mästare på att dra slutsatser. Du kan lita på att jag står kvar därför att du är oerhört betydelsefull för mig.”

Återigen; det handlar inte om att sälja ut det egna värdet, utan att inte vara alltför snabb. Ett av de mentala ankarna är inställningen att lyssna mer än vi pratar. Att verkligen inse att det finns oändligt mycket mer styrka och lugn inom oss än vi kan förställa, att våra fötter med axelbrett emellan och de djupa andetagen kan göra underverk.

Utrymmet/tiden mellan impuls och agerande är en av våra mest enastående vänner.

Michael Larsen – relationscoach och mental tränare

Behöver du prata med någon? Kontakta michael@separation.se