När tunga händelser i livet slagit till är det lätt att förlora fotfästet och svårhanterbara känslor spinner på med full kraft. Det kan kännas som om vi fullständigt tappat bort oss själva.
Under dessa perioder behöver vi en vän, familjemedlem eller klok utomstående som kan kliva in och bli vår tillfälliga mentala GPS – ett vikarierande Jag som talar om för oss vad vi skall undvika och hur vi håller huvudet ”kallt.”
Ett träffande citat, rätt låt eller en klockren film kan också fungera som emotionella ankare.
VI BEHÖVER NÅGON ELLER NÅGOT SOM FÖR OSS TILLBAKA TILL VÅRT CENTRUM – SOM SÅR HOPP I ÄRRADE FÅROR.
Vad har du för mentala ankare?
Michael Larsen – livscoach och mental tränare
Jag fann Dig!
Tack!
Tack Christin för vänligheten.
Jag har dig och mina vänner :). Instämmer med ovanstående, tack!!
Tack så jätte mycket för uppmuntrande ord:-)
Jag har mina vänner som stöttar och sedan denna blogg riktigt bra ,,, för ibland så känns det så ensamt att gå omkring att bära på så mkt .. Och sedan plötsligt står de där meningarna här som man tänker ,, så ett jätte tack till dig Michael .L
Det är precis så jag vill att det skall kännas Linda – att igenkänningsfaktorn finns – något att relatera till.
Jag har några mailvänner som jag kan skriva till om en del som känns tungt. Är tacksam för att jag fann denna blogg som är till stor hjälp för mig!
Tack snälla cj:-) Glad att du inspireras här.
Är också glad att jag har mina barn, för deras skulle ”tvingas” jag hålla huvudet kallt och finnas för dem och ta itu med allt som måste göras. Tror att jag annars skulle ligga apatisk på soffan på min fritid och inte orka göra någonting.
Vänner. …och att läsa din blogg!! Tack. …och även att läsa era andras kommentarer här får mig att känna att jag inte är ensam. …..tack till er !!
Varma tankar till dig Linda K. Ja…känslan över att veta att man inte är ensam….