När ett förhållande tagit slut har jag sysslat med osunda självanklagelser. Har vänt ut och in på mig själv och ältat alla fel och misstag jag ansett mig gjort tills det gröpte ur självförtroendet. Till slut satt jag där och trodde på historien om att allt var mitt fel. Var en blek skugga av mitt rätta jag.
För den andre parten är det tacksamt när vi agerar så eftersom allt negativt strålkastarljus riktas mot oss själva.
DET KRÄVS TVÅ FÖR ATT SKAPA ETT FÖRHÅLLANDE. OFTA TVÅ TILL ATT FÖRSTÖRA DET. MEN INTE ALLTID…
En närmare titt på vad vi kan bli bättre på i våra relationer är bra. Men inte det där överanalyserandet som förlamar.
Har mött människor både privat och i arbetet som anklagar sig själva för att partnern t.ex. varit otrogen. Först har de blivit chockade, ledsna, arga och tomma. Sen kommer frågan upp: ”var det mitt fel? Bekräftade jag inte henne/honom tillräckligt? Är jag tråkig?”
Om vi inte känner oss tillräckligt bekräftade av vår partner är det vår uppgift att säga ifrån. När någon tar steget att vara otrogen är det ett val. Personen i fråga kunde sagt till om hon/han kände sig missnöjd med något i relationen: ”jag behöver bli mer sedd av dig. Jag önskar mer av detta…Kan vi inte göra så här?”
Indianerna i Nordamerika kallade vissa av de vita som kom till deras land för ”takers.” Det var de som bara var ute efter en sak: att vinna och ta åt sig så mycket som möjligt utan någon hänsyn till andra. Dessa personer finns även i relationer och ser inga fel i sina beteenden utan de benämner sig som ”livsnjutare, handlingskraftiga, utåtriktade” etc. De rationaliserar helt enkelt bort sina skuggsidor.
Se upp för ”takers” och tvinga inte in dig själv i hörnan av självanklagelser.
När vi åkt på känslomässiga smällar efter en kraschad relation är det bra om vi kan inse att vår uppgift är att återerövra självförtroendet. Det är den bästa revanschen.
Michael Larsen – livscoach
Tack för att du skrev detta just idag. Det var precis vad jag behövde läsa. Jag blev ”dumpad” i söndags..utan förvarning, och det är svårt att veta var man ska göra av sina känslor. Lätt också att ifrågasätta sig själv och vad det är för fel på en och om det nånsin blir som man tänkt sig i en relation..om man kommer träffa rätt person..
Keep up the good work! KRAM
Tråkigt att höra Johanna och förstår att det gör ont, men vänd det är med ”dumpad” till din fördel. Vill du vara med någon som så här utan förvarning lämnar dig? Koncentrera dig på att bli hel. Träffa vänner, prata, prata och återigen prata. Att skriva är också en fantastisk väg för att få ur sig känslor och hitta perspektiv. Om du inte redan gör det så börja träna. Det har varit min räddning i situationer liknande din. All värme till dig och tack för dina uppmuntrande ord. Du är inte ensam. Kram
Svaret är NEJ!
Men lite hjärtvärk och tvivel på mig själv känner jag, men det hör väl till..
Charmen med livet, upp- och nedgångar.
Kram och tack för ditt svar!
håller helt med det du skriver! Det är så lätt att man gör den onde till den gode och virse verse. och när man gör det, då är det inte så bra att man lyssnar på sina inre röster som talar om att det är en själv det är fel på, ”hade jag bara gjort på det här sättet så hade hen älskat mig”. Jag klamrade mig själv när min kille var otrogen, jag klamrade att jag hade jobbat för mycket, och inte ringt så mycket (distansförhållande). men enda anledningen till att jag inte hann ringa var ju för att jag jobbade konstant hela tiden för att jag skulle ha råd att flytta ner till honom. Och trots att jag vet att det inte var jag som gjorde nått fel, så var det så tankarna gick. Det var inte mitt fel. Det var aldrig mitt fel.
och trots att det var ett år sen, så tänker jag fortfarande på det. tänker på sveket, tänker på hur jag i mitt nästa förhållande ska ”undvika” att hamna i samma sits. och jag är rädd att släppa in personer, rädd för att låta de ta sig in i mitt hjärta. för har man kommit in dit då tar det lång tid att ta sig ut..
Om du bara visste så många som känner igen sig i det du berättar. Det gläder mig att du har modet att dela med dig av dina erfarenheter. Jag hoppas att du så småningom skall få tillbaka tilliten och lugnet inombords. Tiden jobbar för dig. Värme/Michael