Passionerad återföreningssex, tystnad, vredesutbrott, osäkerheten runt partnerns emotionella pendlande som smittar ned självförtroendet, löften om framtiden och hastigt nedmonterade drömmar.

Draman som medicin mot tristess? Människor som inte känner den trygga konstanten i hjärtat.

Den engelsktalande äldre mannen (som föresten liknar författaren Hemingway) lutar sig framåt och frågar vad jag skriver om:

”Relationer, kärlek, mental fitness och att leva sitt syfte.” blir mitt svar.

”Vet du vad problemet med människor idag är?” frågar han med sin mörka röst.

”Ja”, blir mitt svar. ”Vi vill så mycket att vi inte tar oss tid att smaka vinet, röra vid personen i vårt liv och har nödutgångar åt alla möjliga håll för att slippa tomheten.”

”Du har tänkt till”! svarar han och fortsätter:

”Är du en romantiker?”

Jag: ”Nej, men jag tror på kärlek och handling. Romantik är för filosofer.”

Han: ”Har du slutat tro?”

Jag: ”Nej! Hade inte tyckt om mig själv om jag beslutade mig för det klivet.”

Han: ”jag har älskat min fru i 47 år. Och hon mig! Jag är världens lyckligaste man! Hon tog hand om mig när jag var psykiskt nere under 2 ½ år. Vet du vad som fick mig att bli frisk? Vissheten om att hon skulle stå kvar vid min sida. Jag jobbade som läkare och var borta mycket. Sedan blev hon svårt sjuk under några månader och jag la blöta handdukar på hennes panna. Hon var helt borta, men visste att jag satt där. Läste böcker för henne. ”

Han vinkar av mig och säger: hälsa dina läsare att kickarna inte ligger där ute. De vistas här (pekar mot bröstkorgen). Ta hand om dig och den där glöden i dina ögon. Det är inte alla förunnat!”

Sitter kvar och blickar ut över startbanan: ”det där samtalet var en kärlekshandling.”

Michael Larsen – relationscoach och mental tränare

Behöver du prata med någon? Kontakta mig på michael@separation.se