Hur många har inte fått känna sina hjärtan krossas? Tillit och drömmar som offrats på det emotionella smärtans altare.

Vi räknar upp allting som den f.d. partnern sa och gjorde. Vi vänder ut och in på relationsberättelsen. Om och om igen! Likt en mordutredare i en film går vi tillbaka till ”brottsplatsen” vid ett flertal tillfällen för att se om vi missat några ledtrådar.

Sömnlösa nätter där vi gör allt för att knäcka koden: ”Varför tog det slut? Varför gjorde han/hon så här mot mig/oss?”

Vi tar oändligt många vänder i huvudet så att neurokemin skulpterar hårdvaran (hjärnan). Vi kör på i samma fil så att tankestrukturerna blir automatiska. Förslavade och fullständigt utelämnade i ett känslomässigt landskap med endast ett fåtal nyanser.

Självanklagelserna håller ett fast strypgrepp om oss. Vi förmår oss inte att andas in nya livgivande upplevelser. Vi stirrar in i muren framför, trots att det finns ett liv som väntar på oss där på andra sidan.

Inte sällan såg vi tidiga varningssignaler hos personen som vi nu sörjer. Kanske redan efter ett par dejter. Men våra förväntningar på honom/henne, oss själva och kärleken gjorde oss näst intill fanatiskt optimistiska. Personlighetsdrag som visade på känslomässig otillgänglighet, en ”supertrevlighet” mot alla som fick alarmsensorerna i din mage att reagera…

Förälskelse och attraktion kan göra oss till självutplånande och naiva diplomater där vi säljer ut allt för ögonblicken av skönt rus. Därför: ”att en dag ska det nog bli bra. Bara jag är tillräckligt…”

När personen framför dig berättar om sina negativa personlighetsdrag: lyssna till och lita på det som sägs. Det stämmer oftast!

Vill du krossa det egna hjärtat, så ignorera meningarna och gesterna som mannen eller kvinnan uttalar och visar: ”Jag har svårt för att binda mig och är egentligen rätt dålig på det här med relationer.”

En person som har en relations – CV av att lämna när den emotionella kontakten fördjupas, är inte det bästa ”minfältet” att kliva ut på.

Det är så lätt att få allting att handla om jaget: ”Om jag bara hade gjort annorlunda så hade vårt förhållande säkert varat. Om jag bara tog bättre hand om min kropp så…Om jag inte ville så mycket…”

Det handlar om personen som är otrogen, inte vill ha ett seriöst förhållande, som har svårt med impulskontroll, är bekräftelsenarkoman, som ännu inte är redo för en relation, eller helt enkelt bara inte har de rätta känslorna. Inte nödvändigtvis om dig! Jo, om du väljer att ständigt trassla in dig i illusionerna och krampaktigt hålla fast vid det som inte får dig att känna dig hel och älskad.

Att slaviskt följa känslor leder dig inte alltid till den bästa versionen av du.

Det ligger en enorm frihet i att kunna acceptera det som vi inte kan påverka och förändra. Att komma till den platsen inom oss själva är ingen lätt resa men det går. Människor gör sina val och ibland går det emot allt det som vi längtar efter. Kärleken är okomplicerad, frivillig och läkande. Allt annat är dåliga imitationer!

En del av tiden vi lever handlar om att krossa illusioner och att spärra av hypnotiserande villovägar.

Otrohet och när tilliten slagits i bitar – webinar den 15/12 kl 20.00. Du är varmt välkommen!