Warning: Trying to access array offset on value of type bool in /customers/e/0/5/separation.se/httpd.www/wp-content/themes/Avada/includes/class-avada-head.php on line 329
Warning: Undefined array key 1 in /customers/e/0/5/separation.se/httpd.www/wp-content/themes/Avada/includes/class-avada-head.php on line 330
Warning: Undefined array key 2 in /customers/e/0/5/separation.se/httpd.www/wp-content/themes/Avada/includes/class-avada-head.php on line 331
Fortsätt till innehållet
Ja, att det ska vara så svårt. Det är svårt att ge när man inget får. Men man kan inget få om man inte ger. Att bryta den negativa vanan är desto svårare, men inte försent! <3
Håller med dig, det blir lätt en negativ spiral.
Otroligt stark bild detta! För det är ju precis så här det är i nära relationer, det är våra inre små barn som möts, eller inte möts.
Kanske kan jag lättare bli det som bryter den negativa spiralen genom att tänka att det är hans sårade inre barn som är framme och försvarar sig. Om jag, trots att det är taggar jag får, kan sträcka fram en liten hand om säga ”kom, det är lugnt, vi leker lite istället”.
Det är så lätt att fastna i bitterhet och sårade känslor, och så svårt att vara den som först sträcker ut en hand. Men oavsett hur det går ”vinner” jag om jag kan vara den människa jag vill möta.
Kommer att bevara den här bilden inom mig.
Instämmer fullt ut. Det är barnet inom oss som försöker komma fram och göra sig hörd. En utsträckt hand, ett steg i rätt riktning och att visa sin litenhet. Att vara den man vill möta. Bra beskrivet. Bilden är oerhört stark, den har ett tydligt budskap som man inte missar. Den träffar rakt i hjärtat:)
En bild kan säga mer än 1000 ord…
Vilken fin och talande bild..
Ja, att det ska vara så svårt. Det är svårt att ge när man inget får. Men man kan inget få om man inte ger. Att bryta den negativa vanan är desto svårare, men inte försent! <3
Håller med dig, det blir lätt en negativ spiral.
Otroligt stark bild detta! För det är ju precis så här det är i nära relationer, det är våra inre små barn som möts, eller inte möts.
Kanske kan jag lättare bli det som bryter den negativa spiralen genom att tänka att det är hans sårade inre barn som är framme och försvarar sig. Om jag, trots att det är taggar jag får, kan sträcka fram en liten hand om säga ”kom, det är lugnt, vi leker lite istället”.
Det är så lätt att fastna i bitterhet och sårade känslor, och så svårt att vara den som först sträcker ut en hand. Men oavsett hur det går ”vinner” jag om jag kan vara den människa jag vill möta.
Kommer att bevara den här bilden inom mig.
Instämmer fullt ut. Det är barnet inom oss som försöker komma fram och göra sig hörd. En utsträckt hand, ett steg i rätt riktning och att visa sin litenhet. Att vara den man vill möta. Bra beskrivet. Bilden är oerhört stark, den har ett tydligt budskap som man inte missar. Den träffar rakt i hjärtat:)