När vi läser om det, hör och ser vänner/släktingar gå isär, är det lätt att bli desillusionerad. En egen historia av förhållanden som nådde vägs ände kan forma oss till att inte riktigt tro på det. Vi går in den nya relationen med så många nödutgångar och krockkuddar att det blir fel redan från starten.
Det är bra att påminna oss själva om det som faktiskt fungerar – paren som kan bekräfta, kommunicera, skratta, vara nyfikna, ha överinseende och som har realistiska förväntningar på varandra. Vi VET när vi är där.
Jag har ägnat tid åt att iaktta och fråga par som hängt ihop under många år om hemligheterna. De naturliga ingredienserna och tecknen som framträder är:
- Din identitet är ÖPPEN och du kan vara precis som du är utan att behöva installera en massa brandväggar som skydd mot intrång. Du/ni har en öppen profil där rädslor och osäkerhet kan vistas i det fria.
- RESPEKT är inte bara ett fint ord, utan något som all kommunikation ständigt andas. Jag har t.ex. aldrig hört mina föräldrar säga ett enda nedlåtande ord till varandra.
- HUMOR och en lättsam attityd (inte detsamma som ytlig) även i tider av motgångar. Har du också tänkt när du ser vissa par: ”det där kommer att hålla med den sköna glimten de har i ögonen”?
- Om inte båda är trygga och optimistiska i sin läggning, är det avgörande att åtminstone en av parterna är det. En som kan stabilisera hela förhållandet genom en attityd av: ”det här fixar vi tillsammans.”
- En plan A, utan plan B – du vågar satsa allt på det där enda kortet och ta risken att få hjärtat krossat. Vi har modet att gå in med hela oss själva och samtidigt kunna behålla Jag identiteten.
- RESPEKTERAR nyckelpersoner i den andres liv utan en massa åsikter och synpunkter.
- Vi tror på partnern så pass mycket att hon/han tillåts tro på sig själv. Vi INSPIRERAR och lyfter varandra. Pygmalioneffekten finns där.
- I en bra relation går det att BRÅKA. Det finns ett uttryck: ”om ni alltid håller med varandra ljuger någon.” I konflikterna finns punkt nr 2 alltid med i bilden.
- Tar hand om sin KROPP. Hur kan vi dela den med en någon om vi inte själva respekterar och tycker om den?
- SER varandra i sociala sammanhang. En blick tvärs över rummet är A och O. I mina ögon bland det bästa som finns
- Vi kan se oss själva och den andra bli äldre – tillsammans.
Finns en massa mer att tillägga men jag stannar här. Vad tänker du min bloggvän?
Michael Larsen – livscoach och mental tränare
Jag tänker som du men har svårt att sätta ord på mina tankar. Så skönt att få läsa dina. //Jenny
Det bloggen är till för Jenny – sätta ord på tankar och att vi kan känna igen oss.
Vilket bra inlägg! Säger allt.
Tack Josefine!
Precis…exakt så klockrent du får till det.
Just detta att kunna vara sig själv utan att måsta installera branddörrar och brandvarnare…att måsta vara på helspänn för felsägningar eller göra fel…är sååå jobbigt.och tar så energi.
Jag har provat just det….ingen höjdare.
Att inte känna att man duger för den man är….
Rätt relation lyfter en Maria. Inga rädslor.
Bra skrivet! Så självklart när man får det nedskrivet på detta sätt. Dock får det mig ännu mer att inse något jag misstänkt och känt länge, nämligen att jag är i fel relation…
Det är första steget. Insikt och sedan handling.
jag tror att jag har haft svårt att uppleva den självklara respekten från mina tidigare erfarenheter (pojkvänner) två gånger hade jag mer eller mindre känt den respekten för min egenart men samtidigt var det andra faktorer som gjorde att vi gick i sär. Det har inte varit så lätt att se mina partners som om vi skulle kunna åldras i hop mitt rekord på längd är 1,5 år och jag är 38 år. jag har vågat satsa men sedan har det uppkommit plan B för de partners jag haft som verkat mer lockande än mig, samtidigt som jag tror att min oförmåga att inte tycka om min kropp fast det varit små skönhetsfel som stört både mig själv och partnerna….vet inte riktigt om alla relationer bygger på dessa relationer, det finns ju ideal osv men jag anser att idealen kan vara huvudlösa fixa ideer hos vissa människor som gör att vissa missar personer som behöver mer tid att lära känna andra människor. Jag som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (ADD och A typisk autism) hamnar lite utanför de normala platserna där man träffas.Just på grund av att jag kanske känner mig osäker på dansställen och där många människor träffas
Önskar att du skall träffa någon som det håller med Elin. Att du skall känna dig älskad för precis den du är. Du har fått diagnoser, men du är inte dessa. Du är mycket, mycket mer. Försöker inte förminska utmaningarna som finns i ditt liv, men det är så lätt att vi delas in i fack och lever med en stämpel. Personen du en dag träffar kommer att upptäcka: skönhet, vilja, längtan och oändligt mycket mer som strålar i din person. Värme till dig.
Jag tänker att du har fångat DET. Det som avgör. Väldigt bra sammanfattat!
Tack för dina fina ord Anette:-)
Tack för alla kloka ord.. Känner igen varje stavelse. Jag har äntligen ”hittat hem”.. Har träffat en man där allt det du skriver om finns!
Underbart att höra!