sommar 2015

När jag läser flera av bloggvännernas kommentarer, mina klienters berättelser och en del egna smällar från förr, blir det så oerhört tydligt i vilken stor utsträckning människor blir sårade och sårar.

Många av oss har klara bilder gällande idealrelationen och partnern. Men trots drömmarna hamnar många i frustration och ensamhet. Alla dessa med förlorat hopp och tilltro!

Varför?

I skolan tog vi in kunskap inom olika ämnesområden – upprepning efter upprepning tills det förhoppningsvis satte sig. Allt för att vara förberedda inför vuxenlivet. Samhällskunskap, geografi, mattematik, historia, naturvetenskap osv.

Men relationskunskap då?

Vad är kärlek? Hur relaterar vi till andra? Hur kan vi älska jaget? Hur ger och tar vi emot det hälsosammaste som finns? Självrespekt? Hantera motgångar? Mening?

Hur många fick dessa frågeställningar som grund under fötterna?

Alltför många blev utelämnade åt ensamma tankar och kanske ett par ”vuxna” emotionella kärleksanalfabeter. Med turen att det ändå skulle gå väl som närmaste allierad.

Mixen av medfödda personlighetsdrag och tidiga livsupplevelser formar oss. Fler och fler inser detta och längtar efter att få leva större. Mycket större! Det i sig kommer att leda till positiva förändringar som vi ännu inte kan föreställa oss. Det börjar med relationen till jag. Inte som navelskåderi, utan någonting som manifesteras i uppbyggande handling.

Tillåt inte andras sår att få vingklippa tron på dig själv och att det finns likasinnade.

Michael Larsen – relationscoach och mental tränare