Det är en konst att hålla sig ”nykter” under dejtingfasen och de första månaderna in förhållandet. Förälskelsen är berusande vilket är själva poängen; att vi ska dras nära en annan människa så att starka band kan flätas samman. Med rätt person!
De flesta av oss hade en stark längtan efter kärleken: att han eller hon skulle vara den rätta och att sökandet äntligen skulle vara över. Det var så mycket som passade in på våra emotionella önskelistor. Och så stämde en hel del av det praktiska också in: ni bodde inte alltför långt ifrån varandra, han/hon hade också barn sen tidigare, gemensamma intressen…
Vänner och familj såg hur lycklig du var! Hela kroppen var fylld av drömmar om framtiden. Liksom dopamin/fenetylaminpåslagen. Allt var precis som det skulle vara!
I allt detta missade vi ett par saker eftersom den andre också drömde stort: Mannen eller kvinnan var övertygad om att det gamla relationsbagaget nu var sorterat och uppklarat. Att anknytningsmönstren inte längre förslavade och fick dem att reagera instinktivt: fly när en annan människa ”kommer för nära” eller klamra sig fast av rädsla för att bli lämnad.
Våra drömmar och attraktionskickarna bedövar tillfälligt vårt vanliga sätt att relatera. Inledningsvis är vi en uppdaterad version av oss själva! Och det är just därför som förälskelse och sexuell attraktion är så förförisk – vi känner oss som en bästa variant av jaget: gladare, tacksammare, vackrare, spännande, förstående, nyfikna…Vi blir helt enkelt inte bara förälskade i en annan person, utan även i oss själva och det som förhållandet får oss att känna.
Ett av de sundaste recepten för att ett förhållande ska kunna hålla och vara levande: möt personen som någorlunda väl känner sig själv och som är genuint intresserad av relationer och utveckling. Som inte förnekar mindre smickrande aspekter av sin personlighet. Som lever större än ”de fina orden.” Som känner den verkliga innebörden av vänlighet, är färdig med sin f.d. – har en sund impulskontroll, reflekterande och öppen för insikter etc. Det är inga orimliga förväntningar utan några av grundpelarna för att en relation ska fungera.
Se upp för personen som pratar alltför mycket om sig själv och behandlar främlingen respektlöst. Värdighet är handling över tid! Inte något taktiskt som utförs under endast de första tre månaderna.
Michael Larsen – relationscoach
När vi känner oss ensamma i tvåsamheten – webinar den 5/6 kl 20.00. Du är varmt välkommen!
Efter 23 år med samma partner, genom storm och helv..e ibland, genom rusig lycka ibland men total avsaknad av reflektion och förmåga till insikt så har nu nya tankar landat. Efter ett par års jobb ”med sig själv” och acceptans för att livshistorien ser ut som den gör. Det räcker inte med att förstå, att veta, att dra slutsatser, kunskaper och insikter som når djupt. Det är inte tillräckligt. Man måste kunna omsätta det i handling. Att GÖRA annorlunda. Säga annorlunda. Tänka annorlunda. Känna annorlunda. Och det finns helt klart någon form av taktisk känsla som ska in när man närmar sig en ny partner. Är inne i ”dejting världen” och har, till min förvåning, fått till mig ibland att jag får kvinnan att känna sig otillräcklig. Min öppenhet och vilja att prata, förstå och visa sårbarhet har gjort henne osäker. Jag har fått lägga band på mig och vänta in så att vi är på samma nivå. Oftast, eller alltid har det visat sig, så når vi inte samma nivå. Det har slutat med att vi går skilda vägar, har hänt flera gånger och det är lite förvirrande men kanske sunt. Insikten är stark att det har blivit svårt att träffa rätt. Jättesvårt. Även om man nu har jobbet med sig själv, vet var man vill och varför så kan den sista spärren finnas kvar. Rädslan att lita på sina insikter, förmåga och att ge sig hän. Lita till känslor och omsätta i handling och ord. Genuin trygghet.
Håkan, jag vet inte om jag tolkar dig rätt när du pratar om den ”sista spärren”. Jag vet inte riktigt om du menar att den sista spärren finns hos dig eller hos de kvinnor du träffar?
Det jag tänker är ändå att du är på samma ställe som jag. Där ens eget arbete med sig själv har fått en till ett ställe där många inte är, och därmed blir det svårt att träffa rätt. Jag har samma erfarenhet som du, träffar trevlig män. Bra män. Men de har inte varit män som har jobbat med sig själva. Och därmed så fungerar det inte för mig. När jag sedan ska försöka förklara vad som inte stämmer så blir det moment 22. För de förstår inte vad jag pratar om, och däri ligger hela problemet. Och de blir istället förvånade över utvecklingen eftersom jag är glad, trevlig och easygoing, och inte minst, försöker inte förändra någon, men känner jag inte det känslomässiga gensvaret så kan jag inte ge av hela mig själv.
Nåväl. Ibland tycker jag att det är sorgligt att kommit till detta stället, men oftast är jag genuint trygg i min plats i livet. Även om jag längtar efter rätt man att dela den med.
All styrka och värme till dig på din försatta väg!
Hej Marianne! Har noterat på dina tidigare inlägg att vi har nått ungefär samma läge i livet. Livet 2.0 med erfarenheter och insikter som placerar en på en skön plats. När jag provade mina vingar att möta nya kvinnor så vet jag inte riktigt vad jag hade förväntat mig. Mycket osäker på hur ”gångbar ” man är och med viss stukning från livslabyrinten. Men hade nog inte föreställt mig att man skulle göra en ny partner osäker pga att man delger ett visst djup och vilja till att söka något mer än vardagslivet Jag avsåg både mig själv och de kvinnor jag mött. Jag behöver göra annorlunda i att inte öppna mig som en bok för tidigt. Har haft en tendens att släppa in tidigt för att söka connection. Kvinnorna jag mött har varit bra, precis som du beskriver de män du mött. Dem har varit insiktsfulla, sökt sin historia och livsmönster. Men inte vågat ge sig hän, låta känslor få visa sig i handling och ord. Rädslor har styrt när det väl bränner till och det blir allvar i relationen. Medan jag är tvärtom där jag befinner mig idag. Jag har efter ett tag tröttnat på velandet, men har nu i efterhand börjat ifrågasätta om jag har haft för bråttom. Även relationen utvecklar ju oss som individer, om den är sund och viljan finns. Svårt som sagt…..
Önskar även dig lycka till i att hitta rätt i relationsdjungeln!
Ni två kanske ska prova en date tillsammans, Håkan och Marianne?
Stämmer verkligen jättebra! Men det svåra är ju att man vet ju sällan från början, om den man träffar har dessa egenskaper… Man har ju inte ett cv när det gäller relationer direkt…
Nej men så länge du vet vad DU är värd så finns kraften och modet att säga nej tidigt om så skulle behövas.
”… som någorlunda känner sig själv och är intresserad av relationer o utveckling..”
Hå hå ja ja..
Jag önskar träffa honom !!
Och.. en grej till på önskelistan;
En Sund relation till alhoholen! Det finn För många av d motsatta könet som dricker alldeles på tok för mkt och ofta.
Tack men Nej Tack.