morgonrunda

Den i vanliga fall så varma, omtänksamma och kärleksfulla mannen förvandlas under den stressade argumentationen till en förstenad iskung, totalt bortkopplad från känslor (verkar det som). Kvinnan till en knäböjande, förtvivlad och desperat tiggare. En av dem: ”bort, bort, bort!!” En: snälla du! Jag ber dig! Gör vad som helst för dig!” Bortstötning respektive kontaktsökande (till varje pris).

Det är inte två vuxna jag som står mitt emot varandra i det här ickemötet, utan två öppna sår som blottlagts. Stress som slår ut kompasserna i deras hjärnor. Inre system som blivit tillfälligt kidnappade. Små, små barnjag som inte vet hur de skall göra. Hjälplösa i det automatiska.

När vi förstår anknytningsteorin kan vi bättre börja förstå varandra:

Se detta som jag citerar från Psykologiguiden:

”Otrygg – undvikande

Barn med otrygg-undvikande anknytning förväntar sig att bli avvisade och bortstötta när de behöver hjälp. Därför lär de sig tidigt att inte söka närhet och stöd, utan att klara sig själva. De tänker sig fram till svar snarare än känner efter.

Som vuxna är de ofta omtyckta och fungerar bra i mer ytliga relationer. I nära relationer håller de distans – de kan vara svåra att komma inpå livet, och drar sig ofta undan när de upplever krav på närhet.

Otrygg – ambivalent

Barn med otrygg-ambivalent anknytning bär med sig en erfarenhet av att ibland bli omhändertagna, ibland avvisade när de söker hjälp och tröst. Osäkerheten gör att de känner separationsångest och rädsla. De är i stor utsträckning känslostyrda.

Som vuxna uppfattas de ofta som kreativa personer som har nära till sina känslor. I nära relationer skrämmer de ibland iväg människor med sin starka önskan om närhet. En del är så rädda att bli övergivna att de istället undviker nära relationer.”

Så vad gör vi med dessa modeller? Jo, vi använder dem för att förstå och utvecklas. När vi ser och identifierar mönster, kan vi också börja jobba med det som behöver läkas på insidan. Det kan minst sagt vara utmanande! Men garanterar dess värde för dig/er.

När vi börjar leva bortom vårt ego (fear identity) som ständigt kräver att ha rätt, oavsett kostnaderna, kan vi börja mötas på lugnare platser.

Önskar dig en fin måndag min bloggvän!

Michael Larsen – relationscoach och mental tränare