Den här berättelsen hade även kunnat handla om en man. Kvinnan har i hela sitt liv kämpat med att vara alla till lags: mannen som hon levt tillsammans med i 14 år, föräldrarna, vännerna, kollegorna, och inte minst barnen. Det är viktigt för henne att människorna i hennes närhet är lyckliga. Hon har lagt all sin kraft på uppdraget: omtanken om andra! Vilket är en fantastiskt fin egenskap i henne! Men det finns ett pris att betala: åsidosättande av den egna lyckan!

En dag tar en tanke fäste i kvinnan: ”Men jag då? Är jag lycklig?” Svaret kommer som en chock för henne eftersom hon aldrig gett utrymme till att känna efter: ”Nej, jag bara rusar runt utan att fråga mig själv vad jag vill.”

Det som gör det extra svårt för henne är den djupt rotade inställningen: ”Man stannar och kämpar! Man ser till att förändra situationen genom att jobba med sina egna tankar och tänker positivt. Allt går att förändra! Människor bryter upp sina förhållanden alldeles för lätt idag. Ett jag, jag, jag samhälle!”

Men hon har försökt alldeles för länge! Vänt ut och in på sig själv och föreslagit parrådgivning, vilket de gick på vid ett par tillfällen. Men han tyckte inte att det gav något.

Kvinnan är så fruktansvärt trött på att kommunicera pedagogiskt; allt för att förhindra en konstig/dålig stämning. Hon är så frustrerad över att emellanåt behöva ta på sig ”bitchkoftan”, då hon talar övertydligt klarspråk: ”Om det inte blir en förändring kommer det att ta slut mellan oss! Jag vill ha detta från vårt förhållande… Jag vill att du tänker på detta!” Med samma resultat varenda gång: två veckors ansträngning från hans sida. Och så tillbaka i samma bekanta mönster. Så förutsägbart!

En vårmånad börjar tomheten och det osunt anpassningsbara ersättas med en längtan: att sluta ”fixa” honom och tvåsamheten! En längtan efter frihet och skönt flyt. Hon ville känna sig älskad och kunna älska! Attraktionen och kärleken är sedan lång tid tillbaka en för alltid bortrest vän.

I alla fall i den här konstellationen.

Vi vet med oss när vi har försökt tillräckligt. Vi vet genom känslan i bröstkorgen vilka steg vi behöver ta. Men skuld och rädsla är starka emotionella naturkrafter!

Frågor som vi behöver ställa: ”Är det rätt mot min partner att bli kvar när jag inte längre har de rätta känslorna? Förtjänar inte han eller hon få vara älskad? Liksom jag?

Det är en mänsklig rättighet att tillåta sig själv att ändra på berättelsen som inte ger lätta steg framåt.

Michael Larsen – relationscoach

Härskartekniker och narcissism – webinar den 11/4 kl 20.00. Du är varmt välkommen!