separation, kärlek, relationer, tid

Jag ser två olika slags obalanser när det kommer till parförhållanden:

  • Personen som gör sig alldeles för beroende av sin partner. Som i princip inte har ett eget liv utanför tvåsamheten, och vars hela identitet kretsar kring den andre.
  • Hon/han som inte släpper någon tätt inpå, som ständigt markerar (medvetet eller omedvetet) den egna självständigheten och oberoendet.

Två ytterligheter som skapar negativt utrymme av bl.a. klängighet och ensamhet (icke behövd).

Kommer att gå in på relationsdrag 1 idag och 2 imorgon.

De flesta av oss har drömmar och idealbilder gällande den perfekta relationen. Platsen där vi skall kunna vara fullt ut oss själva, känna oss avslappnade och uppleva full tillit. Med oss i bagaget har vi även behoven av att få fylla i känslomässiga tomrum. Liksom vår egen ambivalens kring hur sårbara vi egentligen vågar göra oss inför en annan.

Många bär runt på övertygelser kring den egna personen som otillräcklig, ointressant, grå och icke värdig kärlek. Denna självbild i kombination med en stark önskan om att få känna sig hel och sann genom en romantisk relation, är enormt kraftfull. Någon där ute som äntligen skall göra så att det fullständiga lugnet av att höra hemma infinner sig.

Det är just där fällan ligger dold, förväntan på att en annan person skall se till att våra liv fylls med mening. Vilket ansvar vi lägger på partnern! ”You complete me!”

Vad har vi för kärlek att ge om vi är tomma på insidan? Om hela mitt värde som person är ditt ansvarsområde.

Om hela din existensprissättning sätts av någons famn, är du minst sagt ute på tunn is.

Din självstyrka är beroende av att du ser dig själv, lever med vanor som gör att du står stabilt i dig själv, och tar ansvar för utvecklingen av personen du.

Om du tycker att du är värdelös för att du inte är i ett förhållande är det dags att tänka om. Det tar tid att jobba sig igenom de negativa illusionerna.

Rädslan för att förlora den du byggt upp hela ditt mänskliga värde kring, gör dig alltför anpasslig, konfliktundvikande (så att hon/han inte lämnar), förhandlar bort egna känslor och värderingar. Allt för att du inte du skall behöva stå där ensam. Saken är den, att det är precis det vi kämpar med att till varje pris undvika, som kommer att slå tillbaka på oss.

Vilka egenskaper i dig behöver bli tydligare? Vad vill du se i dig själv och agera på, så att en annan kan slappna av med dig nära? Liksom du själv.

Michael Larsen – relationscoach och mental tränare